Min pappa, Charles Koroly har lämnat publikens applåder
Har alltid sökt hans bekräftelse. För snart tre år sen fick jag en bekräftelse på att jag var betydelsefull. Att jag faktiskt dög, exakt så som jag är, för honom. Han valde att sälja sin lägenhet på Kungsholmen, för att bosätta sig i lilla, lilla Ösmo. För att få vara nära den familj han aldrig känt att han hade. I alla år var han familj med sig själv och med sitt arbete.
Mina barn fick en morfar, en Morfis. Jag fick en pappa.
I nästan tre år fick vi ha honom i våra liv. Han fick bli en del av oss och vi en del av det liv han alltid skjutit ifrån sig.
Den ultimata bekräftelsen.
Men så snabbt rycktes han ifrån oss. Och nu kommer jag än mer ifrån mig själv, den jag borde vara. Den jag en gång var.
Jag är så vilse just nu.
Kom över mig då han låg där i sjukhussängen, så sårbar, att jag alltid sett min pappa som en hjälte. Trodde på riktigt att han var en sorts superhjälte, en hjälte som skulle hela sig själv. Men så blev det inte. Han dog ifrån mig. Precis som min mamma och min son.
Nu är jag föräldralös. Även om jag nu är vuxen så gör det ändå ont. Vem ska trösta knyttet?
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Dumt » Min barndom möter mitt vuxna jag. : ”Hej jag lyssnade på er podd, hur dum kan du ha varit med att inte låta honom bo ..”
-
Siri » -Döden var det som hände. : ”Hej Emma, Jag lyssnade precis på "döden tog min son". Du talar så vackert om din..”
-
Eric » Ska idag hedra det liv du levt och det liv du aldrig får uppleva: ”Mitt hjärta spricker av att läsa om din smärta Emma. Jojje finns med dig överall..”
-
Signe Nybom » Kan man ha en relation till en död person? : ”Att dö finns inte utan livet tar en kort pause. Det är som att sätta sig i bilen..”
-
Lena Dufvenius » Nu finns bara skuggan kvar av ett stort liv. : ”Så sant ❤️”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
änglason när är det dags att klippa navelsträngen dödsbo att vara mamma till en missbrukare. vänskap, saknad, sorg, förlorat ett barn, känslor, livet familjen att vara mamma självmord fördomar droger missbruk medberoend familj sorg emptiness att förlora ett barn. begravning vänskap koroly barnen koroly emma koroly lidande adhd döden hur mycket mamma ska man vara till vuxna barn smärta adhd gener diagnoser barn charles koroly familjen koroly tankar om livet
Siv