Begravning-ett avslut och en början på det hemska ordet "Aldrig mer"
Medan vi gråter, i en kyrka vacker som få, kan jag nästan se mig dig framför mig. Se hur du står där framme vid en kista i trä, som symboliserar den sista vilan för en människa som varit så fylld med liv. Kan se hur du står där med en skeptiskt min och räknar hur många som kommit för att visa dig sin kärlek. Kan höra hur du sedan skrattar högt, av förtjusning över hur många du lämnat spår hos.
Förnöjt kommer du sedan kasta dig upp på kistan, sätta dig på kanten med benen i kors och njuta av ditt sista uppträdande i rampljuset.
Medan vi gråter kommer du skratta. Mellan gråten kommer vi alla le åt minnet av det skratt som fortfarande ekar i det liv du lämnat bakom dig.
Ridån går ner och publiken applåderar.
På återseende kära pappa.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Dumt » Min barndom möter mitt vuxna jag. : ”Hej jag lyssnade på er podd, hur dum kan du ha varit med att inte låta honom bo ..”
-
Siri » -Döden var det som hände. : ”Hej Emma, Jag lyssnade precis på "döden tog min son". Du talar så vackert om din..”
-
Eric » Ska idag hedra det liv du levt och det liv du aldrig får uppleva: ”Mitt hjärta spricker av att läsa om din smärta Emma. Jojje finns med dig överall..”
-
Signe Nybom » Kan man ha en relation till en död person? : ”Att dö finns inte utan livet tar en kort pause. Det är som att sätta sig i bilen..”
-
Lena Dufvenius » Nu finns bara skuggan kvar av ett stort liv. : ”Så sant ❤️”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
änglason när är det dags att klippa navelsträngen dödsbo att vara mamma till en missbrukare. vänskap, saknad, sorg, förlorat ett barn, känslor, livet familjen att vara mamma självmord fördomar droger missbruk medberoend familj sorg emptiness att förlora ett barn. begravning vänskap koroly barnen koroly emma koroly lidande adhd döden hur mycket mamma ska man vara till vuxna barn smärta adhd gener diagnoser barn charles koroly familjen koroly tankar om livet