Är både den starkaste och den svagaste. Både levt och överlevt. Skillnaden syns inte, men den känns.
Och DÄR gick luften ur. Som en ballong har det pyst ut lite i taget, den 1/7 sögs restrerande luft ur. Som en uttömd, ihopskrynklad ballong känns hela mitt inre just nu.
Så oerhört trött och urvriden. Nu faller sakerna på plats. De saker jag försökt att inte förstå, inte velat ta till mig.
Trots alla som finns runtomkring mig har jag nog aldrig känt mig så ensam. Då Jojje dog var jag ensam i min egna sorg, vilse i mig själv. Nu är jag ensam på ett annat sätt.
Skulle vilja att någon bara bäddade in mig i bomull, lät mig sova och styrde upp allt.
Skulle falla i en Törnrosa sömn och vakna till allt det vackra som en dag kommer.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Eric » Ska idag hedra det liv du levt och det liv du aldrig får uppleva: ”Mitt hjärta spricker av att läsa om din smärta Emma. Jojje finns med dig överall..”
-
Signe Nybom » Kan man ha en relation till en död person? : ”Att dö finns inte utan livet tar en kort pause. Det är som att sätta sig i bilen..”
-
Lena Dufvenius » Nu finns bara skuggan kvar av ett stort liv. : ”Så sant ❤️”
-
siv » Ett nytt kapitel, som fick ett abrupt slut. : ”Jag hoppas att är goda , fina människor som flyttar in det vackra huset. Kram”
-
Anders » -Varför bråkar ni aldrig? Ömsesidig respekt och massa kärlek. : ”Puss”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
adhd lidande emma koroly barnen koroly änglason när är det dags att klippa navelsträngen dödsbo att vara mamma till en missbrukare. vänskap, saknad, sorg, förlorat ett barn, känslor, livet familjen att vara mamma koroly begravning vänskap döden hur mycket mamma ska man vara till vuxna barn smärta adhd gener diagnoser barn charles koroly familjen koroly tankar om livet att förlora ett barn. droger missbruk medberoend familj sorg emptiness fördomar självmord