Ingen mättas av någon annans hunger.
Försöker ibland få mitt egna mående kännas mindre dramatiskt genom att tänka att det finns de som har det betydligt värre. Men så kommer jag på att det är ju ingen tröst att andra har det sämre, som om andra människors lidande skulle förminska min sorg...
Var någonstans är det upplyftande i tanken av att andra lider mer än du själv?! Vilken idiotisk tanke egentligen, och ändå är vi inlärda att säga och tänka just så.
Allas sorg är en stor sorg, för just den som drabbas. Allt är relativt. Känslor varierar beroende vad du bär i just din ryggsäck. Förminska ingen annans sorg och glädje.
Är omöjligt att mätta sin egna mage via någon annans mun.
Man kan inte heller fylla sin glädje med någon annans sorg.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Siri » -Döden var det som hände. : ”Hej Emma, Jag lyssnade precis på "döden tog min son". Du talar så vackert om din..”
-
Eric » Ska idag hedra det liv du levt och det liv du aldrig får uppleva: ”Mitt hjärta spricker av att läsa om din smärta Emma. Jojje finns med dig överall..”
-
Signe Nybom » Kan man ha en relation till en död person? : ”Att dö finns inte utan livet tar en kort pause. Det är som att sätta sig i bilen..”
-
Lena Dufvenius » Nu finns bara skuggan kvar av ett stort liv. : ”Så sant ❤️”
-
siv » Ett nytt kapitel, som fick ett abrupt slut. : ”Jag hoppas att är goda , fina människor som flyttar in det vackra huset. Kram”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
familjen att vara mamma självmord fördomar droger missbruk medberoend familj sorg emptiness att förlora ett barn. tankar om livet familjen koroly charles koroly adhd gener diagnoser barn smärta hur mycket mamma ska man vara till vuxna barn vänskap koroly begravning livet vänskap, saknad, sorg, förlorat ett barn, känslor, att vara mamma till en missbrukare. dödsbo när är det dags att klippa navelsträngen änglason barnen koroly emma koroly lidande adhd döden