Kan man ha en relation till en död person? 

Fick en fråga. 
En fråga jag inte finner svar på. 
Kan man det, ha en relation med en som inte längre andas samma luft som vi? 
Nu menar jag inte en relation TILL en död person. 
Utan MED en död person. 

Jag har en relation till de jag förlorat. 
Men jag har inte en relation tillsammans med dom, längre. 

Inga fler kramar kommer att ges.
Inga fler tårar att torka.
Inga mer skratt att dela. 
Inget hopp om en bättre framtid. 
Inga mer "imorgon". 
Enbart ett "aldrig mer". 

Är det då en relation? Är en ensidig relation verkligen en relation?
För de man inte kan se kan man väl inte heller ha en ömsesidig relation till? 

Jag har en relation med minnena. Med fotona. Med det som varit. 
Men sista fotot är taget. Sista orden sagda. Sista kramen omfamnad. 
Numer pratar jag ut i intet. För så länge jag inte vet med säkerhet att de som lämnat mig fortfarande existerar så finns dom ju faktiskt inte. 
Hur gärna jag än vill tro det. Hur gärna jag än hoppas det, så är det inte en garanti. Det är min egna förhoppning. 

Min relation till min döda son är inom mig själv. 
Jag kryper in i mitt inre, i mina minnen. Där möts vi. Han och jag. 
Där har vi tysta konversationer. Men en relation, det kan jag inte kalla det. 
Åtminstone inte en ömsesidigt synlig relation. 

Kan man ha en relation till en icke fysiskt närvarande person?