Min barndom möter mitt vuxna jag. 

Igår tog jag mig ut, ur min egentillverkade bubbla. 
Träffade mitt förflutna. De som var med i en barndom som för länge sedan är förbi. 
Att man efter 27 år kan känna sig så trygg. Så avslappnad. 
En känsla av trygghet, samhörighet. Känsla av att vi inte varit ifrån varandra alls. 
Så naturligt. 
Mitt förflutna smälter samman med min nutid. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln