Når man någonsin känslan "Jag är nöjd"?
Vad är egentlig lycka?
Är det när man är nöjd?
När man känner "jag har allt jag behöver och önskar.
Jag är frisk och de jag älskar mår bra. Jag har tak över huvudet och mat i magen.
Kläder på kroppen och en säng att sova i."
Är det lycka? Eller är lycka egentligen bara en strävan?
Något vi aldrig kommer uppnå.
Är det inte så att begäret efter mer äter upp lyckan?
Rädslan över framtiden släcker dagen?
Ångern över det som varit kväver det som idag är?
Kan vi inte alltid må lite bättre, äta lite godare, väga lite mindre, vara lite piggare och vara lite mer än den vi faktiskt är?
Kan vi inte alltid äga mer?
Strävan kanske är det som för oss framåt, får oss att fortsätta gå.
Och ändå är vi så rädda vart våra steg för oss, rädda för målet vi alla ska nå.
Är tacksamhet över det vi har detsamma som lycka? Eller är tacksamheten något vi känner av rädslan att straffas och förlora allt det vi tar för givet?
Lyckan är så diffus, något jag tar för givet.
Medan sorgen är så påtaglig, något jag alltid känner.
Men när jag ställer mig själv frågan "Är jag lycklig?" då faller sig svaret naturligt. Jag är lycklig för det jag har.
Jag är olycklig över det jag hade och som togs ifrån mig.
Jag inser dock att jag inte kan göra något åt min olycka.
Men jag kan göra något med min lycka.
Och istället för att försöka fylla tomrummet inom mig med strävan efter mer av allt, kan jag försöka fylla det med det jag har. Vara nöjd.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Dumt » Min barndom möter mitt vuxna jag. : ”Hej jag lyssnade på er podd, hur dum kan du ha varit med att inte låta honom bo ..”
-
Siri » -Döden var det som hände. : ”Hej Emma, Jag lyssnade precis på "döden tog min son". Du talar så vackert om din..”
-
Eric » Ska idag hedra det liv du levt och det liv du aldrig får uppleva: ”Mitt hjärta spricker av att läsa om din smärta Emma. Jojje finns med dig överall..”
-
Signe Nybom » Kan man ha en relation till en död person? : ”Att dö finns inte utan livet tar en kort pause. Det är som att sätta sig i bilen..”
-
Lena Dufvenius » Nu finns bara skuggan kvar av ett stort liv. : ”Så sant ❤️”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
änglason när är det dags att klippa navelsträngen dödsbo att vara mamma till en missbrukare. vänskap, saknad, sorg, förlorat ett barn, känslor, livet familjen att vara mamma självmord fördomar droger missbruk medberoend familj sorg emptiness att förlora ett barn. begravning vänskap koroly barnen koroly emma koroly lidande adhd döden hur mycket mamma ska man vara till vuxna barn smärta adhd gener diagnoser barn charles koroly familjen koroly tankar om livet